breakdown.

hur lätt är det inte att sätta ett leende på läpparna, le och låtsas som om allting är perfekt? piece of cake.
hur lätt är det att inte bryta ihop? inte så lätt, det går bra ett tag, men tillslut så hinner allting ifatt.
verkligheten finns där, även om man ibland försöker fly så finns den alltid där bakom hörnet.
och varför ska livet vara som en jävla bergochdalbana? ena stunden är man där uppe på toppen och allting är perfekt, bara en liten stund, sen så slits man ner till botten och det går fort, man hinner inte blinka, man hinner inte reagera, det är bara att anpassa sig. för livet är inte perfekt, långt därifrån.
can't take this anymore..




jag behöver dig mer än vad du tror.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback